På 1960-talet besökte jag inte Torni så ofta. Man ansåg det inte riktigt passande för en sextiotalist och studerande. Men Torni hade sin plats i mitt hjärta. På hösten 1964 jobbade jag som lektor i tyska och franska i Helsingfors finska reallyceum mittemot hotellet. Många gånger såg jag på Tornis fasad genom lärarrummets fönstret. Nej, jag hade faktiskt inte glömt det.  

När jag blev färdig filosofie kandidat ett par år senare, tog jag min mor till Torni på middag. Det symboliserade välfärd och framgång för en ung karl som lite tidigare hade köpt sin allra första läderväst.


Tarmo Kunnas